Vaknade upp på lördagsmorgonen av att Titus gnäller på nedanvåningen, craving for attention, och därmed stör friden helt och hållet denna helgmorgon. Trots att man vaknat på helt fel sida kände jag ändå att man skulle ta och hitta på något. Kom på att jag inte varit och sett Nimis i vuxen ålder. Och när man inte har det så känns det ju som att man aldrig varit där överhuvudtaget. Så jag, Gustav och Titus packade in oss i bilen och körde iväg mot Kullahalvön.
Vi skulle först ut till Nate i Vejby för att
lämna av lite grejer. Då hamnade vi bakom den här.
Hade dragit på mig rätt typ av mullekläder
tyckte jag själv.
Eftersom Gustav trodde att Nimis låg in och förbi Mölle kom vi först helt fel. Frågade ett gäng danskar i klättringsoutfits genom vår bilruta om dom visste var Nimis låg. Och när Gustav hela tiden försökte fråga mig om dom visste vart vi skulle medan jag höll på att prata med dom, försökte jag i stressen få fram "Nä, dom vet inte!" men fick bara fram ett "Nä, dom är danskar!", lite för högt. Tror dom blev sura.
Vi körde i alla fall tillbaka en bit på vägen och stannade till på Ann på Macken som var ett trevligt fik. Där fick vi förklarat hur vi skulle köra vidare.
Vi kom fram och Gustav kände igen sig.
Taggad och farlig.
Gustavs beskrivning av vägen till Nimis innan vi stack hade varit "Njae, det tar ju en liten stund att gå dit från parkeringen. Bara så att du är beredd på det! Kanske är en 20 minuters promenad" och när någon förklarar en sträcka med orden "20 minuters promenad", då tror jag ju att det är det, en promenad. Hade man velat förklara exakt hur det låg till så hade man kanske istället sagt " Njae, det tar ett tag att gå dit från parkeringen och du kommer bli svettig som en gris. Bara så att du är beredd på det! Kanske är en halvtimmes klättring över leriga rötter och hala stenar med en hysterisk hund och alldeles för mycket kläder".
Men vi kom fram i alla fall.
Vi försökte lämna Titus högst upp vid ett träd medan vi gick och tittade på det som faktiskt hade varit målet med hela klättringen. Tror vi fick se Nimis i 5 minuter innan en förbannad Gustav fick vika sig för sitt "Han får skälla hur mycket han vill, jag bryr mig inte!"-uttalande och vi fick gå tillbaka till hunden som skällde över hela området så att alla vände sig om och undrade om ingen kunde plocka bort det där störiga djuret. Så ja, det var min upplevelse av Nimis!
Vi traskade tillbaka till bilen och det kändes ganska
skönt att ta sig därifrån just då.
En oljekontroll på vägen innan vi fortsatte hem.
På kvällen var det dags att ta sig in till Helsingborg och The Tivolis 15-årskalas. Gustav börjar bli gammal och kände inte alls för att vara ute och klubba denna kväll, som han beskrev det, utan stack hem till Nate istället. Jag gjorde mig i ordning otroligt snabbt då jag upptäckte hur sent det började bli. Kastade på mig mina saker och begav mig till stationen. Väl inne i Helsingborg mötte jag upp med Cecilia, Jonas och Suss som satt och väntade på mig på Knutpunkten. Vi gick vidare till första bästa ställe att öla på (i detta fall Cafè le fil du Rasoir). Där satt vi och skrattade och ölade på uteserveringen. Carolina dök upp, vi satt kvar en stund till och fortsatte när vi kände oss redo till Tivoli som bjöd på en fantastiskt kväll!
På söndagen var det dags att titta på lägenhet på Möllan. Både jag och Gustav blev kära i lägenheten direkt. Och sen fick vi reda på att vi hade fått den dagen efter! Efter lägenhetskollen mötte vi upp med Carro, Cecilia, Jonas, Rebecka och Calle på Metro (Suss hade ett tvättfrenzy hemma hos sig). Dom som varit med sedan kvällen tidigare gick loss på coca cola med is medan Rebecka och Calle tyckte det satt fint med en söndagsöl denna otroligt varma och fina söndag.
©Hilda Gustafson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar