I veckan

I veckan har det varit både regnigt och molnfritt. De regniga dagarna

orkade man inte göra någonting.

Passar fortfarande föräldrarnas hus, så en dag när det sprack upp och

blev fint klippte Gustav gräset och jag slutade inte fascineras över

hur mycket körsbär det fanns på körsbärsträdet (och jag klippte faktiskt

framsidan av huset).

Har varit väldigt kass på att ha med mig kameran de senaste dagarna.

Så bilderna är ju kanske inte så mycket att hänga i julgranen.

Men något måste jag ju uppdatera, annars glömmer jag vad jag

gör om dagarna.

Idag tog jag en frukost, en fika och spenderade pengar på prylar som en 60+:are

med bra pension (inte bra..) med Mariel som jag inte träffat på hur länge som helst.

Vi hann catcha upp på de småsaker man kommer på. Och när Mariel var tvungen att gå mötte jag upp med Emma, som jag heller inte sett på mycket länge. Man kommer på hur snabbt tiden faktiskt går. Gah! Jag tror att anledningen till att "Tiden går så fort!" är ett ämne som aldrig dör ut, är för att den skrämmande nog faktiskt bara går fortare och fortare. Så känns det i alla fall. Ju mer man har att planera desto mindre tid hittar man. När man var kids så fanns ju all tid i världen. Och när det väl var något man skulle åka iväg på var det bara att haka på föräldrarna som redan lagt ner hur mycket tid som helst för att planera upp resan som skulle göras. Nepp, nu ska jag ta ut mitt filosofiska arsle på en promenad.